Mustasch
Tänk vad underbart det är med musik egentligen. Jag är verkligen lyckligt lottad som har hittat Mustasch, det ni. De borde ni prova, underbara texter, perfekt och jävligt rockigt.
Jag har grunnat mycket de senaste dagarna och kommit fram till att jag är en väldigt monogam person. Ensam eller tillsammans med nån. Det känns väldigt, väldigt bra faktiskt, skulle inte vilja vara belöftig som singel. Samtidigt kanske det inte är så bra heller, eftersom att det jag håller fast vid kanske inte är det jag tror, vilket leder till att jag blir sårad? Är jag helt enkelt en förhållandeperson, eller har jag bara god självrespekt? Nu menar jag inte att de som är lite mer öppna för förslag har bristande självrespekt, det är ju helt olika.
Just nu är det något jag vill ha, men det verkar rätt ouppnåligt för tillfället, det hindrar mig inte från att sluta tänka på det dock. Så himla typsikt mig, måste jag tillägga.
Som ni märker så blir det väldigt mycket sångtexter nu för tiden, men är inte musik det bästa sättet att visa känslor på?
There are footprints on my ceiling
I can't help this fucked up feeling
Something's wrong, you ain't comin' around here no more
Try to get my thoughts together
I think of a time when things were better
This miscommunication is bringin' me down
Ha de gött allesammans!
