Lovisa

Inatt var första gången i mitt liv som jag har haft sömnproblem tror jag. Visst, ibland har man ju haft svårt att sova, men nu pratar jag om timmar i något sorts vaket/halvsovande stadium en hel natt. Runt tre sa jag till Tobbe att jag inte kunde sova, förvånansvärt nog svarade han, trodde jag pratade för mig själv, att han inte heller orkade sova. Ångest är vad jag har haft. När Tobbe åkte till jobbet lyckades jag somna, vilket givetvis ledde till att jag försov mig och vaknade och hade 20 minuter på mig att hinna ta halv tio bussen. Insåg efter ett tag att det var lönlöst och frånvaroanmälde mig, sen vilade jag, mycket och länge. Men sova det kunde jag inte.

Jag mår inte bra just nu, inte alls faktiskt.

Ska förresten bli mer ärlig i min blogg från och med nu, inga krypterade meningar och inlägg. Rakt på sak, kanske inte med namn och jag kommer kanske inte i detalj berätta om mitt sexliv, men jag ska bli mer ärlig. Finns ingen anledning att snacka en massa bullshit i min egna blogg.

Kan börja med att något jag skrev i ett tidigare inlägg; att jag bli ledsen när folk pratar bakom ryggen på mig. Ja, det finns vissa som självklart tar åt sig och tycker att jag anklagat dem för att prata skit. Så är inte fallet kan jag nu tillägga, det jag syftade på var en massa snack om att jag skulle vara gravid och det var anledningen till att jag och T flyttat till en sån stor lägenhet. Har jag gått upp så i vikt? Så är inte fallet i alla fall, blir snarare mer irriterad än ledsen på sån skit, men just när jag skrev inlägget kände jag mig mer ledsen över det mesta. Känner inte att jag är skyldig någon ursäkt när jag skriver detta, men vill bara klargöra för de som tagit åt sig att så länge inte du/ni sagt att jag är gravid så syftade jag inte på er. Sorry, förstår om personen i fråga känner sig åtsidosatt nu eftersom att mitt liv inte kretsar kring denna, men så är här är fallet.

Var det något mer ni ville ha sagt så går det att prata öga mot öga.

Tur att det finns de som ställer upp, är förevigt tacksam mot er <3