Nej...

Varför är livet så dåligt ibland?

Isch isch isch...

Tur att en del förstår mig iaf, eller så förstår de såpass lite att det känns underbart att vara med dem. Någon som inte dömer.

Idag har jag träffat min underbara, allraste, bästaste vän Jessica. Det var jättekul..inte så roliga omständigheter dock. Men ändå underbart. Det är så knepigt med oss, vi behöver inte träffas på hur lång tid som helst och ändå känns det som att inget förändrats när vi väl ses. Tiden har stannat mellan oss två, förhoppningsvis kommer den där jänta va min vän för resten av livet. Än så länge har det ju gått bra...hur mycket livet än har förändrats för oss båda.

Just nu pussar jag älskade Eivor..eller ja, hennes indiannamn är fortfarande "Lilla Randen" hennes brollas indiannamn är dock "Lilla Lorten" han tvättar sig fan aldrig. En riktigt lortkatt, men igår överraskade han sin ledsen mamma med att vara nytvättad. Tror Eivor ligger bakom det dock. MINA SÖTISAR


Bild 1: Lilla Lorten har somnat under en lekstund
Bild 2: Lilla Randen i sitt indiantält

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0